Hanna - allt och inget

Igår tog min älskade syster student, grattis till dig!!! 14 år i skolan tror jag hon har gått. Men hon var inte alls så glad som alla studenter brukar vara, så det var lite jobbigt att se.. Hon vill nog gå kvar i Bollnäs och hon förstår nog inte riktigt att det är slut. Så vet man ju inte vad hon ska göra sen i höst och hur allt blir sen.. Tycker så synd om hon att hon inte kan bestämma över sitt eget liv typ. Ibland undrar man ju hur allt hade varit om hon var "normal", då hade allt varit helt annorlunda skulle jag tro. Men jag älskar min syster asmycket som hon är, fast ibland kan jag hata hon mest av allt också. Men ibland är hon hur gullig som helst och ibland så kan hon verkligen få mig att bli helt galen. Vet inte riktigt vart jag ville komma till med detta inlägg, blir bara ledsen när jag skriver och så börjar jag tänka så himla mycket.. Så lägger upp lite bilder från hennes student istället. Det är i alla fall skönt när man är bland massa andra folk som också har barn/syskon som är utvecklingsstörda (eller vad man säger) då behöver man inte tänka på att hon är "speciell"..

Jonna och några ur hennes klass


Söta syster!! Och mycket grejer hade hon runt halsen också


Jag, pappa och Amanda